CYBERCRIME I APPLADALEN (kapitel 2)

Nu när vi är åter i fosterlandet försöker vi lösa alla kvarstående brister och minska framtida risker med att använda Apples fina maskiner.

När vi anmälde stölden kom tre gendarmer i skottsäkra västar och undersökte brottsplatsen. Vid förhören ställdes inga frågor om vi hade utsatts för attacker på våra konton m.m. Den bistra sanningen är att dagens poliser inte har en susning om cyber crime, därför blir ytterst få identitetsbrott anmälda.

Stölden av våra iPad har hittills kostat oss ca 20 000 kronor, och vi var tyvärr oskyddade av våra försäkringar efter 45 dagar utomlands, vilket vi inte kände till. Men värst är att vi trots skapliga kunskaper och normal försiktighet inte hade en aning om riskerna med att använda Ipad.

På Apples hemsida och många andra platser finns information om hur man skyddar sin iPhone eller iPad. Men vi har upptäckt att det viktiga inte är att skydda dessa apparater, utan att skydda bankkonton, kreditkort och viktiga konton om någon stjäl din iPad. Och det viktiga är egentligen vad man ska göra om apparaterna blir stulna, men det finns inte mycket tillgängliga råd om detta. Det tjuvarna är ute efter är inte apparater, utan din personlig information som kan användas för stölder, bedrägerier, terror, pedofili och trollfabriker m.m.

Skandiabanken informerar på sin hemsida om att det är viktigt att ta bort BankID om din iPad eller iPhone blir stulen. Men det visade sig inte så enkelt, och otillräckligt.

Det första vi tänkte på var att skydda vårt banksparande, så vi ringde snabbt Skandiabanken och berättade om stölden. Den första vi talade med sa att det är ingen risk för de kommer inte åt personnummer och den personliga koden. Men vi tjatade och berättade att hackarna kunde läsa e-post och meddelanden, och blev till slut kopplade till en person som kunde stänga Ingemars mobila BankID som vi misstänkte kunde ha hamnat i klorna på hackarna. Vi frågade om det var Ok att ladda ned nytt BankID på vår nya iPad, javisst svarade man. Några andra råd gavs inte. 

Dagen efter kom vi på att göra samma sak med Margaretas mobila BankID. Den första personen vi talade med sa att det bara är att logga in med BankID och stänga det. Hmm, men vi hade ju inget BankID för våra iPad var stulna. Nästa person sa att det räcker med att ta bort BankID appen.  Men vi hade ju ingen iPad. Småningom hjälpte oss den femte personen oss att ta bort Margaretas mobila BankID. Inga andra råd gavs.

När vi efter några dagar fick tydliga indikationer att hackarna kunde överta våra konton blev vi förskräckta. Varje gång vi försökte ändra lösenkod på Appid, på Amazon och e-postkonton gick hackarnas robotar in och satte nya lösenkoder. Med skräck mindes vi att vi använt en ny iPad, kopplad till det kapade Appid, för att ladda ned ett nytt BankID. Det fanns alltså stor risk att hackarnas robot hade registrerat både personnummer och säkerhetskod. 

Vi hade ju inga säkra telefoner, så vi ringde sonen som hjälpte oss att byta säkerhetskod. Egendomligt nog kunde han göra det från en okänd telefon i Stockholm.

Det blev således uppenbart att Skandiabankens trevliga och tjänstvilliga tjänstemän på kundservice inte har en aning om vad man ska göra om din iPad eller iPhone med BankID blivit stulna och kapade. I alla fall berättade de inget för oss.

Hur fungerar då Apples information. Uselt kan vi säga. Visst finns det råd på hemsidan hur man skyddar sin apparat med lösenkod, dubbel auktorisering och aktivering av ”Hitta min Iphone”. Vi hade i något fall slarvat med att inte använda lösenkod, men de flesta av oss litar ju på att Apple är säkrast. Vi hade inga lösenkoder eller nummer till bankkonton på våra iPad.

Den finns således ingen information om riskerna med att olika Apple maskiner är sammankopplade, med att ha e-post öppet och att låta sms och IMessage speglas mellan olika apparater. Det finns inte heller någon checklista att följa om din iPad med känslig information blir stulen.

Ännu värre för oss var att det inte gick att kontakta den svenska Apple supporten från Frankrike. Så vi måste beställa en kontakt och det försenade skyddsarbetet. När vi väl fick kontakt var supporten utmärkt.

FBI CYBER CRIME INFO

https://www.fbi.gov/investigate/cyber

HUR SKYDDA IPAD/IPHONE

Det är i själva verket ganska komplicerat att skydda sin iPad, om de används för känslig information. Man får Googla en hel del. Här är det viktigaste.

1. Använd ett starkt lösenkod på iPad som aktiveras senast efter 15 minuter. Ställ in så att iPad eller iPhone raderas efter 10 inloggningsförsök.
2. Använd starka lösenkoder på alla känsliga konton.
3. Aktivera ” Hitta min Iphone”. Ställ in så att det inte kan stängas av.
4. Aktivera tvåfaktorsautentisering.
5. Uppdatera IOS och appar snabbt.
6. Använd en VPN tjänst.
7. Ha aldrig samma Appid på flera enheter. Annars kan känslig information läsas av från en stulen apparat. Undvik att ha använda dina viktiga e-post konton som Appid.
8. Ha aldrig lösenkoder och nummer till bankkonton, kreditkort m.m. i klartext på dina iPad eller iPhone.
9. Öppna aldrig länkar i mejl. Undvik nätfiske, pishing.
10. Begränsa vilka appar som får använda Platstjänster.
11. Logga inte in på allmänna Wi-fi utan säkerhetskod.
12. Använd 1Password eller liknande för att skydda lösenkoder.
13. Stäng av autofill funktionen.
14. Stäng av cookies i Safari.
15. Undvik att använda Iphones kontakter, om den stjäls kan kontakterna inte räddas.
16. Undvik att använda Apples funktion för att ta emot all e-post, om din Iphone stjäls kan hackarna tydligen läsa alla mejl, push notiser och sms.
17. Ha helst en separat och säker iPad som sätts på och stängs av för att sköta bankärenden m.m., inte samma som för nöjessurfning.
18. Använd inte ditt kreditkort som är kopplat till bankkonton på Internet, använd ett fristående kort.

OM IPAD/IPHONE BLIR STULEN

1. Spärra alla kreditkort som används på konton och appar.
2. Ring från en säker telefon till banken och begär att alla BankID stoppas. Samtidigt byt dina säkerhetskoder från en säker dator eller iPad.
3. Kontakta Apple support. Försök att med deras hjälp radera den stulna Ipad med ”Hitta min Iphone”.
4. Logga aldrig in på det stulna Appid.
5. Från en säker dator eller iPad, byt alla lösenkoder på alla viktiga konton till starka koder, t.ex. från en lösenkodsapp,
6. Kontakta Apple support och be dem att hjälpa dig att stänga ned ditt stulna Appid.
7. Om risker finns, sänk eller nolla utlandsbetalningar och överföringar från ditt bankkonto.
8. Kontrollera ofta t.ex. med en säker telefon att dina bankkonton m.m. inte töms.
9. Starta om wifi routern, kolla att den är uppdaterad.

Vi lovar, det här är de absolut bästa råden du kan få i dag. Sprid dem gärna till andra.

UPPDATERING

Fredag 4/6. Vid kontroll upptäckte vi att våra korrumperade Appid inte hade tagits bort efter två veckor. Efter flera försök fick vi kontakt med en seniorkonsult på Apple support. Hon sa att vi nu måste accelerera försöken att släcka våra Appid, och därför behövde vi igen gå igenom alla kontrollfrågor m.m. Det gick bra för mig men tydligen hade hackarna ändrat något i Margaretas Appid, så verifieringen misslyckades. Jag sa att vi redan verifierat kontona i tidigare kontakter med supporten, att det borde räcka. Seniorkonsulten lovade stämma av med förra konsulten och ringa tillbaka. 

Ingen ringde. Efter några dagar försökte vi få kontakt men trots många försök lyckade det inte. Vi beslöt vänta med att fortsätta att släcka Appid tills vi kom hem.

När vi skulle installera ett nytt BankID på den nya säkra iPad gick det inte för att vi redan hade tre aktiva BankID. Skandiabanken hade således inte trots löfte lyckats ta bort gamla BankID. Vi insåg då att hackarna skulle kunna ha läst av både personnummer och säkerhetskod när vi installerade BankID på den först inköpta nya iPad. Skandiabanken borde informera, även på sin hemsida, att om iPad eller liknande stjäls måste också säkerhetskoden bytas från en helt säker maskin. Vi fick hjälp med detta av sonen i Stockholm.

Torsdag 27/7. Dagen efter hemkomsten kontaktade vi AppStore i Täby och de rekommenderade och komma på dropin för att försöka ominstallera de korrupta iPad och iPhone.

ÅTER I FOSTERLANDET

Efter två veckor med barn och barnbarn i huset vid sjuttonde hålet är har vi nu återvänt till fosterlandet, efter sex månader som EU-immigranter. Resan genom västra Europa visade att södra Frankrike klarat sig utan torka och extrem värme, norra Frankrike, Belgien och norra Tyskland var sönderbränt och hett. Hela södra Sverige har också klarat sig väl, men efter Jönköping var det bitvis torrt, björkarna gula och fälten snustorra. Men vi fick ingen känsla av katastrof, och på Älgö är våra träd och buskar i gott skick. 

Vi har bott i ett fint och stort golfhus i Bordeaux bland andra golfhus några mil öster om stan. Allt ser ut som Florida, inkl. alla pensionärer i käcka golfkläder som letar efter vita bollar. Området sköts av trädgårdsmästare och andra professionella. Grindarna är fjärrstyrda, andras barbarnen skriker också i poolen och på kvällen osar det barbecue. Här fick vi glädjas både åt 14 juli och vinsten i fotbolls-VM.

Under vår resa över hela USA (amerikabloggen.blogspot.com) åkte vi genom vetehelvetet.

 ”Om man kör US 2, den nordligaste västliga vägen, från Montana till Washington state måste man passera ett vetehelvete. En torr oändlighet av veteåkrar och enstaka helt isolerade vetegårdar. En åker räcker antagligen till alla vetebullar hela året i Sverige. Det tar fyra timmars vetetittande innan det är över och man äntligen kommer fram till de ständigt gröna skogarna.”

Nästan samma känsla får vi efter alla utflykter runt Bordeaux. Det är en skrikgrön oändlighet av vinåkrar bara avbrutna av slott och vingårdar. I Medoc är slotten extra stiliga och åkrarna ytterst välputsade. Man odlar vin t.o.m. mellan husen i byarna. Där säljs vinerna innan de är klara, genom optioner som auktioneras ut. Knarkbaronernas skrythus i Latinamerika, de som säljer knarkberusning, bombas av CIA och landets regering. Vinbaronerna i Europa som säljer  vinberusning får subventioner till både vinodlingarna och slotten. Några mil norr om vinbaronerna bor de fattiga vinarbetarna, utan subventioner. Man kan undra över mycket.

Det har varit intensiva veckor i strålande sol och lätta sommarvindar, med långa poolbad, golf, tennis, badminton, bågskytte, utflykter och sena franska middagar med efterrätt. Selfie tävlingen vanns i år av Ella. Viggo och Vilja har gjort fem rundor på golfbanan. Veckornas höjdpunkt var nog när Ella, Ebbe och Emilia turades om att köra golfvagnen.

Även om alla suckar över värmen här hemma tycker vi att det är svalt jämfört med södra Frankrike. Som Dick Harrysson skriver i SvD har Sveriges sommarproblem aldrig i historien varit värme, utan missväxt, svält och elände på grund och mörka, kalla och regniga somrar. Vi har glömt att den gångna vintern och våren var kalla, med permafrost och snöstormar långt in i april. Vi får vänta och se om solen och torkan ska oroa oss, och försöka försiktigt njuta av det väder som vi ofta reser bort för att uppleva.

Visst är det skönt att komma hem, men vi saknar redan alla utflykter och upplevelser av nya vackra platser i Frankrike. Det var kanske inte solen, maten och vinerna som gav oss mest, utan möjligheten att leva ett rikare och mer omväxlande liv. Den största överraskningen var Dordogne, så vackert och fullt av enastående sevärdheter, utan massturism. Vi har återigen blivit påminda om varför franskar sällan reser utomlands på semester, de har ju alla dessa olika regioner som alla är unikt vackra och intressanta på sitt eget sätt. 

Vii är nu ännu mer övertygade om att man måste bo på en plats en längre tid för att kunna njuta den 

 

FRANSKA PENSIONÄRER

Hur fördriver unga franska pensionärer sin eviga semester, jo bl.a. genom att åka i karavan i sina svindyra trehjuliga MC. En Spider kostar från 240 000 kr. och uppåt. De glider fram långsamt i tjusiga jeans och jackor, utan att riskera att välta....

https://photos.app.goo.gl/V7NtCdzW4QS91WYo8

DET PERFEKTA VÄDRET

Efter alla år med resor och boende runt om i världen har vi nu upptäck vad perfekt väder är. Varje dag sedan vi kom till Dordogne har solen lyst på oss från en klarblå himmel, en lätt sommarbris rufsat vårt hår, luften är torr och temperaturen 25-29 gr på dagarna, svalare på kvällarna och 16-18 på nätterna. Det hade vi aldrig väntat oss, Dordogne är känt för inlandsväder med fukt, regn och ofta höga temperaturer.

Vi har befarit Dordogne och Vezere dalarna med alla slott, vackra byar och en fantastisk vacker natur med kullar, åkrar, ängar och lövskogar. Området är fullt av gåtor, inte bara varför människor för 15.000 år sedan kröp in i grottor och bara målade vissa djur.

En annan gåta är varför det finns så många pampiga slott. De byggdes under perioden 1100 - 1200, ömsom av engelsmän och franskar, och bytte ständigt ägare. Naturen häromkring och den glesa befolkningen kunde knappast ha gett de överskott som skulle kunna finansiera alla dessa slott. På den tiden fanns inte heller rika kungar som kunde sponsra hertigars och stormäns byggen. Uteslutningsmetoden pekar på att de rikedomar som behövdes för dessa skrytbyggen skapades genom krig, plundring och utsugning av det fattiga folket. Många av slottsherrarna deltog i korståg, religionskrig och allsköns härjningar. På sina håll påstås att slotten är byggda nära varandra för att kunna skydda feodalherrarna från fientliga angrepp. Det verkar generellt inte troligt, de flesta slott är som Hälsingegårdar, överdrivet stora och tjusiga för att imponera på andra, men inte effektiva som befästningar. 

I Frankrike finns det förstås en officiell institution som rankar byar efter hur vackra de är, ”Les plus  beaux  villages en France”. Många av de vackraste finns i Dordogne. Ofta övergavs de mer eller mindre på 1800-talet när den ekonomiska utvecklingen tog fart och allt fler kunde bygga nya hus eller flytta till tätorter. Byarna och städerna förföll och plundrades på byggdelar. Först i slutet av 1960-talet, när vi i Sverige rev alla gamla städer, började den franska staten och kommunerna inse vilka värden det fanns i den gamla byggnadskulturen. Överallt påbörjades ett ambitiöst och försiktigt återställande av städer och byar. De blev efterhand attraktiva både att bo i och för turisterna.

Monpazier söder om Dordognefloden är ett gott exempel, en av de vackraste byar vi besökt. Det är en bastid, dvs. befäst stad med höga murar, försvarstorn och stenportar som förr stängdes mot anfallare. Kvarteren är kvadratiska med vinkelräta gator.

  

Torget mitt i stan är berömt och omskrivet, ca 60x60 meter, med en gammal saluhall i svartnat ekträ i ena hörnet. Husen kring torget är alla olika men liknar varandra. Under dem runt hela torget löper breda arkader.

Byns historia är krigisk. Under medeltiden slogs engelska och franska kungar om makten i det hundraåriga kriget. På 1500-talet kom religionskrigen mellan katoliker och protestanter. 1600-talet var en tid av blodiga bondeuppror. Monpazier belägrades och erövrades och bytte härskare, gång på gång. En anekdot från religionskrigens tid berättar hur Monpazierborna, som då var protestanter, en natt angrep och intog en katolsk grannby. När de i triumf återvände hem fann de att grannbyn samma natt hade plundrat Monpazier. Numera är byn lugn, ytterst välskött och utan den massturism som förgiftat andra vackra byar, som Rocamadour. Denna fantastiska bergsby hänger ytterst på en hög klippa och har bl.a. en helgongrav som anses kunna åstadkomma mirakel. Men staden är outhärdligt exploaterad av eländiga turistbutiker och sloppiga restauranger. Undvik.

Andra byar är inte särkilt märkvärdiga, men gör allt för att dra turister. St Cyprien har hängt plastblommor över varje gata och torg inför en musikfestival. T.o.m. kyrkan är täckt av stora plastbollarna.

Här i Dordogne saknas helt den nedskräpning som förfular särskilt Sverige, östra Tyskland, Italien och Puerto Rico. Inga fimpar, ölburkar, picnic rester, plastpåsar etc. ligger i parker eller längs vägarna. I privata trädgårdar och offentliga parker är allt välklippt och gräset välkammat, som i stora delar av västra Tyskland. Det är en gåta som ingen har löst, inte heller Lubbe Nordström, varför vissa rika och välutbildade folk gör sitt land till Lort-Sverige eller till soptippar, som delar av Italiens städer och förorter, trots att de säger sig älska landet.

GROTTE DE ROUFFIGNAC

Runt oss i Vezere dalen finns uppemot hundra grottor och skyddsrum i bergen mot barbarer. Rouffignac ”upptäcktes” 1956 och består av en mil av underjordiska gångar som ser ut som en hand. Tiotusentals år före Cro magnon upptäckte grottorna användes de av tusentals generationer av  björnar för vinteride. De vred sig i sömnen och efterhand uppstod många björngropar nära varandra. Ibland vaknade de en stund och ristade märken i leran med sina klor, som finns kvar idag.

Där målade och ristade Cro magnon senare hundratals bilder av mammutar, bisonoxar, hästar och många andra djur ungefär 12.000 år före kristus. Men grottorna har varit populära besök från 1200-talet och de förhistoriska målningarna har varit täckta av graffiti, t.ex. texten ”Andre, 1526”.

Nu åker man ett elektriskt tåg i mörker till de mest berömda målningarna, då ett svagt ljus tänds.

Somliga målningar är ytterst välgjorda medan andra naivistiska utan proportioner och perspektiv. En del är gjorda med fingrarna i mjuk lera, andra ristade med olika verktyg. En del är målade med stenar av manganoxid.

Cro magnon bodde aldrig i grottorna. Ingen vet varför de under stora ansträngningar kröp in med brinnande och sotande facklor och målade, ibland liggande på rygg i grottor som är 50 cm låga. Deras bilder är symboliska och saknar omgivande miljö. Inga människor avbildades. Det kan ha varit tillbedjan eller offer till de mest eftertraktade bytesdjuren. Cro magnon levde här i Dordogne strax efter istiden och de åt mest ren, därför kallas den tiden här i Frankrike för rentiden.

Det är chockerande att se att dessa urtidsmänniskor, som liknade oss, men saknade det mesta av våra kunskaper, kunde måla skickligare än de flesta av vi som lever idag.

Antagligen målade några enstaka Cro magnon människor mammutar och andra djur litet överallt. Men några valde av outgrundliga skäl att måla i grottor.  Kanske var de förföljda för att samtiden tyckte de målade alldeles fel. De kanske var förbjudna att måla av levande varelser. Och absolut inte människor. Eller var de upptagna av tanken att bli för evigt ihågkomna. Ingen av dessa hypoteser har såvitt vi vet diskuterats. Gissa själv.

Nu har svenskvädret kommit till Dordogne. Solen strålar häftigt på den övergröna naturen och klorofyllen gör oss syrerusiga på dagarna. Temperaturen glider över 30 gr före lunch. Vi får fortsätta att stiga ned i grottor där temperaturen alltid är 14 gr.

ETT HALVÅR I PROVENCE

Vårt intresse för Provence väcktes med filmen ”Nyckeln till Provence” och Peter Mayles omåttligt populära bok ”A year in Provence”. Boken kom ut 1989 och Mayle beskriver där underhållande deras upplevelser när han och frun flyttar in i sitt nyköpta stenhus i Menerbes. Det handlar om mötena med både det vackraste och hemskaste vädret, om opålitliga hantverkare, genuina bykrogar där man äter trerätters lunch i två timmar för en liten penning, traditionell vinodling och de original som lämnats kvar i trakten när de flesta flyttat in till städerna. Mayle insåg att han talat till mångas drömmar när vägarna runt huset blev fulla av turister som ville se honom och platsen som beskrivs i boken.

Vi har nu levt vår dröm, låt vara bara ett halvår. Mycket av våra upptäcker liknar Mayles träffsäkra berättelser, annat upplever vi helt annorlunda.

Provence är tveklöst ett av världens vackraste platser med det mest angenäma vädret. Varje väg är en upplevelse, motorväg som bergsvägar, som om de alla hade utformats för att göra oss lyckliga. De är inte som E4-an från Malmö till Stockholm, eller Inlandsvägen från Mora till Övre Soppero, omväxlande kalhyggen, granåkrar och träsk.ä

Alla städer och byar är värda besök, deras byggnader, torg och smågator har bevarats och vårdas med kärlek. Inte bombats bort, som våra städer under den socialistiska eran. 

Provensarna är nästan alltid vänliga och välkomnande. Även om störtregn, åska och snö kan förmörka några dagar, får vi här fler fantastiska dagar och varma kvällar än någon annan stans vi besökt. Vi har njutit av en evig försommar ända sedan slutet av februari.  

        

Just därför är nu Provence en helt annan plats än den Mayle beskrev, och jämfört när vi besökte   området första gången i början av 90-talet. Varje slitet eller överblivet hus har köps av människor från kalla och överbefolkade platser och rustats upp till toppskick. De genuina små bykrogarna serverar ofta den mat som turisterna tror är klassisk provencalsk. Mängder av husbilar och husvagnar skapar trafikkaos på de små vägarna. I många varuhus hörs lika ofta nederländska eller norska som franska eller provencalska.

Mayle klagar över alla inte så nära vänner som vill hälsa på hela tiden. Vi har i stället glatt oss åt trevliga besök av familj och vänner, som gör att vi hela tiden har sökt efter det bästa att göra, äta och besöka.

Peter Mayle har bidragit att göra om Provence till den kanske mest eftertraktade platsen för långa semestrar eller boende på äldre dagar på hela jordklotet. Frågan är dock Provence blir nästa område som inför olika regler och avgifter för begränsa inflödet av klimatflyktingar.          

Vi har inte mött opålitliga och lata personer i servicejobben, tvärtom upplever vi här en smartare, snabbare och billigare service än i hemlandet. Alla här tjänar på att göra oss besökare och boende tacksamma och nöjda. Det gäller på posten, hos gendarmerna, på bilverkstan, i bageriet och hos hundfrisören.

Det går fortfarande att hitta de små bykrogarna där franska familjer inkl. gamlingarna äter trerätters söndagslunch och pratar oupphörligt i två timmar. Maten är osofistikerad men sällsynt  smakrik.

Det billiga och sura vinerna vi förr köpte på vrac (plastdunk) har ersatts av goda viner gjorda medalla dagens moderna metoder för vinifiering. Provencevinerna får guldmedaljer allt oftare på de stora vinmässorna. Det är chockerande att se gamla slitna vinfält och gårdar köpas upp av stenrika ryska oligarker och kinesiska f.d. partitoppar, som med stora maskiner river bort ädla  gamla vinstockar och buskiga ängar och sedan planterar tusental kvadratkilometer med späda  plantor från nya vinsorter. De river gamla vinhus och bygger ofta spektakulära vinfabriker med  hjälp av kända arkitekter och vinmakare från nya världen. Allt mer vin produceras här och skeppas runt världen.

Det är med sorg och saknad vi lämnar Lorgues och vårt alldagliga men välfungerande hus. För att göra skilsmässan uthärdlig har vi hyrt ett fint gammalt stenhus i den lillan byn Puyvendran mitt i Dordogne. Här kan vi njuta av helt nya miljöer och klimat, och hundarna rasa omkring i trädgården som är inhägnad. Vi njuter under gamla Acacia träd oC mullbärsträd.

 

Området är känt för grottmålningar från Magdalene perioden 10.000-15.000 år före kristus. Här finns också många vackra byar och fler slott per kilometer än någon annan stans. Här ska vi grotta oss i tre veckor innan vår upptäcktsresa avslutas i Bordeaux. 

Tyvärr har inte effekterna av våra stulna Ipads och konton försvunnit, 4 veckor efter händelsen. Apples experter har inte lyckat släcka våra App id trots ständiga telefonsamtal och löften. Banken hade inte tagit bort våra bank id, trots löften. Vi lever fortfarande i rädsla över att hackarna ska komma åt våra konton och bankkort. Därför är vi extremt försiktiga och undviker att logga in på banker och konton. Det är orsaken till att bloggen har fått vila så länge.

CYBERCRIME I APPLADALEN (kapitel 1)

Några kanske undrar om vår blogg är nedlagd. Nej, inte alls, vi har drabbats av den nya sortens cybercrime som hastigt sprider sig runt i den rika världen, nu när hackarna får allt svårare att stjäla från banker och företag, och allt fler välbeställda har telefoner och surfplattor med värdefull information. Det här är vår logg över snart en veckas krishantering 

Fredag 18/5. I solen och värmen åkte vi till den fina byn Cotignac och åt musslor, som vanligt. När vi  kom hem efter tre timmar upptäckte vi att tjuvar hade tagit sig in genom att trycka upp ett fönster och stulit våra tre fina Ipads, jobbets dator och Iphone och alla sladdar. Vi spärrade direkt kreditkort, BankID och köpte två nya Ipads och loggade in på våra vanliga App id. Vi laddade tyvärr också ned ett nytt BankID med personnummer och kod.

Lördag 19/5. Eftersom vi trodde att det bara var småskurkar som stulit vår elektronik gjorde vi en fin utflykt mot norra bergen och åt lunch vid en sjö.

Söndag 20/5. På morgonen upptäckte vi olika angreppsförsök på både våra Iphones som vi hade kvar, och på våra nya Ipads. Man hade loggat in på vår Pay PAL, Amazon och App id och försökt kapa betalkort och köpa prylar och spel. Under hela dagen och kvällen försökte vi ändra våra lösenord på App id, mail och andra konton. Då började vi misstänka att det är proffshackare som har tagit över både våra Iphones och nya Ipads.

Vi stängde av kopplingen mellan de stulna Ipads och våra Iphones men det hjälpte inte, attackerna fortsatte. Varje gång vi bytt lösenord gick hackarna in och satte egna lösenord. De gick så snabbt att det måste vara en datorrobot som sköter processerna. Vi stängde då av anslutningen till wi-fi och 4G på våra Iphones. 

På kvällen ägnade vi oss åt att kontakta våra banker för att säkra att alla Ingemars BankID tagits bort och att sätta tak för överföringar och utlandsbetalningar.

Måndag 21/5. Redan innan frukost upptäckte vi nya attackförsök så vi försökte göra fabriksomställning på de nya Ipads. Då var Margaretas Ipad helt kapad och den andra funktionell men kapad. Vi ringde igen och bad banken stänga alla våra BankID.

Vi stängde ned alla Ipads och åkte och köpte ännu en ny Ipad. Tydligen kunde kaparnas robotar se de verifieringskoder etc som skickades som e-post eller meddelande när vi försökte ändra lösenorden. De hade tillgång till vår e-post eftersom de hade tillgång till våra lösenord.

Den nya Ipad installerades med nytt App id och största försiktighet. Med den ändrade vi igen lösenord på alla konton. 

Tisdag 22/5. Ingemar vaknade alldeles svettig för han mindes att han använt Norwegian kortet på sin troligen kapade Ipad för att handla nya fodral på Amazon, så hackarna skulle kunna ha fått tag i både personnummer och andra koder. Efter nya samtal till banken blev vi något lugnare.

På lunchen åkte och köpte en fjärde ny Ipad som bara ska användas för bankärenden och andra känsliga uppgifter på Internet.

På eftermiddagen gick vi till polisstationen för att göra en anmälan om inbrott och stöld. Men det visade sig att det är Gendarmeriet som sköter detta.

Gendarmen monsieur Hulot läxade upp oss och sa att vi borde veta att man genast ska ringa Gendarmeriet vid brott. Men de lovade ändå att ta emot vår anmälan. 

Efter 15 minuter knackade tre tungt beväpnade gendarmer med skyddsvästar på dörren till vårt hus och steg in. De gjorde en noggrann undersökning och tog kort på fönstret och bänken där våra Ipads stulits. Sedan fick vi följa med till stationen för ett förhör och att skriva rapport. Det tog tre gendarmer 1,5 timmar att göra jobbet. Alla var synnerligen artiga och trevliga.  

De berättade att flera hus i närheten hade haft inbrott samma dag. Det är avancerade ligor som först skickar ut personer som rekognoserar. Sedan någon dag senare kommer ett antal spanare som med telefoner ger instruktioner till tjuvarna. De gör jobbet på några minuter. Oftast stjäl de bara pengar, kreditkort och värdesaker. Det är var första gången här i området någon har drabbats av omfattande stölder av Ipads och datorer.

På tisdag kväll ringde vi till banken och bad om tak för överföringar och utlandsbetalningar. 

Sedan hjälpte sonen till att ändra lösenord på viktiga konton från sin dator i Sverige. Vi lyckades efter många försök att fabriksåterställa min nya Ipad.

Onsdag 23/5. Efter flera försök fick vi kontakt med Apple supporten i Sverige. En trevlig ung man försökte på distans radera min stulna Ipad. Vi såg på skärmen att den var aktiv. Så fort han försökte radera stängde roboten min Ipad, det fungerade inte. Troligen beror det på att jag inte satt på ”Hitta min Iphone”. Jag bad sedan att få avsluta våra kapade konton hos Apple. Det har ju länge varit omöjligt men ska gå numera.

Efter en stund fick jag tala men en ytterst kompetent chef för säkerhetsavdelningen. Han arbetade med mig till lunch med att begära avslut, men efter GDPR lagen kan inte Apple göra det själv och inte direkt. Nu får man fylla i en massa uppgifter på en hemsida och vänta en vecka på avstängningen. 

Efter lunch ringde han tillbaka och då försökte vi radera Margaretas stulna Ipad som hade ”Hitta min Iphone” aktiverad. Omedelbart stängde roboten av surfplattorna, men IT chefen lovade att så fort de kopplas in på wi-fi ska de raderas. Sedan gjorde jag samma ansökan att avsluta alla Margaretas konton.

Jag frågade hur jag skulle kunna överföra mina 200 kontakter och 50 anteckningar från min korrumperade Iphone till Google drive eller liknande, men det går tydligen bara till mitt kapade Icloud konto. De kapade Ipads kan dock helt återvinnas på en Appleverkstad.

Enligt IT chefen var detta den värsta Apple attacken han hört talats om, men hade läst om detta i analyser från amerikanska säkerhetsföretag.

På kvällen hjälpte sonen oss att från Sverige byta koder på banken. Vi ville inte göra det med våra osäkra apparater. 

Torsdag 24/5. För första gången på en vecka kunde vi äta frukost utan panik. Vi har fortsatt efterarbetet bl.a. med att kolla konton, loggar, mejl m.m. Äntligen har vi fått igång den nya okapade telefonen.

Ännu känner vi oss långtifrån säkra. Enligt pålitliga uppgifter säljer hackarna stulna Ipad och Iphone credentials i parti till andra hackare som senare när allt lugnat sig gör nya attacker.