VÅR DRÖM

Sedan flera år hade vi planerat att bli riktiga EU-immigranter när vi blir pensionärer. Vi skulle flytta mellan länder i Europa och bo några månader till ett halvår på varje plats, eller göra långresor med husbil. Pandemin satte stopp för drömmarna. Efter två år i isolering och exil i fritidshuset har vi börjat återuppta våra upptäcktsresor. Men nu får det bli mer anspråkslösa utflykter för oss resandefolk.

(KLICKA PÅ BILDERNA SÅ BLIR DE STÖRRE. EN DEL BILDER ÄR LÅNADE)


måndag 28 april 2025

DET ANDRA KALMAR

Våra promenader och rundturer visar att det finns ett annat Kalmar än turiststaden. Det finns många levande områden utanför stadskärnan med vackra och välskötta hus med fina trädgårdar runt om, både villor och flerfamiljshus, byggda fram till 1960-talet.


Söder om Stensövägen ligger ett stort villaområde med sällsynt vackra hus och trädgårdar. Längs Esplanaden upptäcker vi låga och ovanligt vackra stenhus som brer ut sig i flera kvarter. 







Vad som slår oss är att husen i Kalmar, både villor, flerbostadshus och kontorshus, oftast är unika och personliga. Vi ser inte de villamattor med likadana hus som dominerar i många andra städer. Husen är dessutom ofta i vackra färger, inte enhetligt gråa och beiga som i andra städer. Det talar för att i Kalmar är invånarna friare och har kunnat välja en mer individuell stadsmiljö. Till det ska läggas att Kalmars äldre stadsbebyggelse inte har bombats (eller rivits) i samma omfattning som i de flesta svenska städer.


Kalmar har under senare år lyckats bygga nya bostadsområden som inte längre förfulats av arkitekter som gillar stillös modernism. Det nya området på Varvsön med varierade småkvarter i Sjöstadsstil är en fullträff, trots att träd nästan saknas. Där finns dessutom en gourmetrestaurang som serverar galet goda luncher till imponerande låga priser, i fin miljö och sjöutsikt. På Slipkajen åt vi bla oxkind, ungsbakade rödbetor och morötter samt potatispuré, utsökt.



Trafiken är behaglig och gatorna räcker än så länge till både bilar, busar och cyklar, inga  tröga köer vid varje rondell eller korsning. Det som förvånat oss mest är hur generös Kalmar stad är med parkeringar. Runt Kvarnholmen finns flera stora parkeringar både för de som bor i gamla stan och sommarbesökare. Varhelst vi styr vår kosa finns en ledig parkering, gratis eller billig. Kommunpolitikerna Kalmar har ännu inte hoppat på den nya modetrenden att stänga av gator, göra dem smala, fylla dem med bulor och ta bort parkeringar som drabbat allt fler städer i Sverige.


Kalmar tycks gynnas av enastående förutsättningar för trädgårdar och gräsmattor. Därför är det besynnerligt att staden nästan helt saknar andra vackra parker än stadsparken vid Slottet. Kalmarsundsparken som fortsätter sydväst om slottet är dock vacker och där kan man vandra längs havet ända till Stensö.


Kalmar är en ganska stor kommun med ca 73 000 invånare 2024. I Fokus årliga ranking “Bäst att leva 2024” placerade sig Kalmar kommun på en hedrande 11:e plats bland Sveriges 290 kommuner. Detta innebär en förbättring med sex placeringar jämfört med föregående år och en klättring på 13 platser sedan mätningen innan dess. Kalmar är därmed den högst rankade kommunen i både Småland och Kalmar län.  


Ekonomifakta visar att Kalmar ligger nära genomsnittet på viktig statistik, som andel arbetslösa, personer med utländsk bakgrund, genomsnittsålder, andel bidragsförsörjda osv. På några områden sticker dock staden ut, med hög andel med förtidspension, lågt nyföretagande och staden har en ganska hög våldsbrottslighet räknat per 100 000 invånare, den ligger på 91 plats av alla kommuner.


Under veckans upptäcktsresa har vi hittat en ny favoritstad. Vi ser fram mot ett nytt besök då staden lever upp på sommarhalvåret.


fredag 25 april 2025

HJALMAR FRÅN KALMAR

Det har vi skojat om under flera år, att någon gång ska Hjalmar få uppleva Kalmar, även om han egentligen är från metropolen Vingåker. Direkt när han hoppade ur bilen vid slottsparken blev han entusiastisk, det första han mötte efter 15 sekunder var en fet råtta under häcken, som pipande rusade därifrån över gräset. Än bättre blev det snart när han upptäckte att parken var proppfull av fåglar som betade av gräset, simmade i dammarna eller retfullt hoppade framför honom. Som hans salige företrädare Viggo fick han PIPPI, och det var med nöd och näppe vi kunde hålla honom kvar. Till slut kunde vi ta det efterlängtade fotot, kung Hjalmar framför sitt slott.



Många städer vi besökt har överraskat oss genom att vara trevligare och finare än väntat, tex Gävle. Andra har visat sig vara som förväntat, trista, som tex Jönköping. Vårt första intryck av Kalmar blir blandat, staden ser gles och platt ut, inga kullar och berg, inga stora träd, sparsamt med parker, många tråkiga hus, kontor fabriker, inga pampiga esplanader, inga häftiga shoppinggator. Lite gäsp helt enkelt.


Visst är slottet helt fantastiskt både exteriört och i de sagolika salarna. Parkerna runtom är skapliga och de få gamla husen i kvarteret intill ganska gulliga, utom de som är rivningsfärdiga. De mest fotograferade husen i Kalmar ligger på Gamla Kungsgatan, de flesta liknar slitna övergivna skogskojor.



Den nya gamla stan, som byggdes innanför murarna på Kvarnholmen på 1600-talet är absolut sevärd. I ett perfekt rutnät av smala gator ligger gamla stenhus i den västra halvan och totalt pittoreska små trähus i östra. I väster ligger det levande och stiliga Larmtorget med uteserveringar runt om. I mitten ligger det tomma och ökenlika Stortorget med den imponerande domkyrkan och enastående gamla stenhus runt om. All levande verksamhet och aktivitet utplånades när parkeringen försvann och bilar förbjöds. Enstaka turister ses ibland korsa tomheten för att fotografera kyrkan och de imponerande husen.



Gamla stan är den vackraste och mest bevarade gamla stadsbebyggelse vi upplevt i Sverige. Säkerligen är den mer levande på sommaren, nu i aprils kallväder känns den som en kulisstad, snarare än en vital stadsdel. Det är folktomt, tyst och affärer och restauranger med få eller inga kunder. Åtskilliga hus och kommersiella lokaler är övergivna och många rivningsfärdiga.





Vi får söka vidare efter Kalmars själ.


onsdag 23 april 2025

UPPTÄCKTSRESAN TILL KALMAR

Under åren har vi besökt Öland minst 10 gånger, till påsk, allhelgona, för golf osv. Men stannat 3 gånger i Kalmar utan att besöka staden. Nu är vi äntligen här, efter en dimmig, regnig och kall bilresa.

Vi bor i en liten men fin Airbnb stuga på Boholmen, en knapp mil söder om Kalmar. Den Småländska skärgården här liknar inget vi förr sett i Sverige,. Det liknar mest träsk i Florida som omvandlats till de rikas paradis, där vi har paddlat och åkt båt mellan öar och genom kanaler.


Boholmarna är platta sandöar förbundna med konstgjorda vägar, omgivna av grunda vikar fulla med kobbar och sandöar. Här är fågellivet intensivt, från verandan 10 meter från stranden ser vi mängder av fåglar som dykfiskar, står i vattnet och letar mat, fågelmammor som simtränar sina nyfödda och feta gäss som ruggar och bajsar i strandkanten, de flesta är okända för oss. Luften är full med surrande och bitande insekter, med inga varaner och andra otäcka djur vi mötte i Floridas träsk.







Boholmarnas historia sträcker sig tillbaka till vikingatiden, då öarna fick sina namn (enligt Gpt). Styrsö känd som skeppshövdingens ö, där han kunde guida skepp till olika platser, tex till Kungsholmen där kungen och hans män kunde vila. Öarna har alltid varit kända för sina täta, höga och vackra bestånd av enar.


På 1930-talet fanns det planer på att utveckla Boholmarna till en omfattande semesteranläggning med uppförandet av fem hotell, inspirerade av tyska turistprojekt som Prora på ön Rügen. Dessa planer realiserades som tur aldrig.


I början av 1940-talet styckades tomter på öarna och enkla sommarstugor började byggas. Flera öar användes som betesmark för kor och får, och nybyggarna fick bära och dra byggnadsmaterial och annat nödvändigt på vagnar genom åtta grindar. Särskilt kvigor och unga fårbockar gjorde transporterna äventyrliga.


Den moderna utvecklingen av Boholmarna tog fart under 1960- och 70-talen. Under 1970-talet förbättrades infrastrukturen med asfaltering av vägar, installation av vattenledningar och borttagning av elstolpar till förmån för nedgrävda kablar. Allt fler omvandlade stugorna till permanent boende. 


Idag är Boholmarna ett attraktivt bostadsområde med cirka 177 fastigheter. Alla har sjötomt eller sjöutsikt. I takt med att välbeställda köper äldre fastigheter och uppdaterar eller river dem och bygger skrythus, har öarna börjat kallas Gräddholmarna. De största husen ägs nu av ICA-direktörer, bildirektörer, direktörer på kommunens myndigheter osv.