Det har vi skojat om under flera år, att någon gång ska Hjalmar få uppleva Kalmar, även om han egentligen är från metropolen Vingåker. Direkt när han hoppade ur bilen vid slottsparken blev han entusiastisk, det första han mötte efter 15 sekunder var en fet råtta under häcken, som pipande rusade därifrån över gräset. Än bättre blev det snart när han upptäckte att parken var proppfull av fåglar som betade av gräset, simmade i dammarna eller retfullt hoppade framför honom. Som hans salige företrädare Viggo fick han PIPPI, och det var med nöd och näppe vi kunde hålla honom kvar. Till slut kunde vi ta det efterlängtade fotot, kung Hjalmar framför sitt slott.
Många städer vi besökt har överraskat oss genom att vara trevligare och finare än väntat, tex Gävle. Andra har visat sig vara som förväntat, trista, som tex Jönköping. Vårt första intryck av Kalmar blir blandat, staden ser gles och platt ut, inga kullar och berg, inga stora träd, sparsamt med parker, många tråkiga hus, kontor fabriker, inga pampiga esplanader, inga häftiga shoppinggator. Lite gäsp helt enkelt.
Visst är slottet helt fantastiskt både exteriört och i de sagolika salarna. Parkerna runtom är skapliga och de få gamla husen i kvarteret intill ganska gulliga, utom de som är rivningsfärdiga. De mest fotograferade husen i Kalmar ligger på Gamla Kungsgatan, de flesta liknar slitna övergivna skogskojor.
Den nya gamla stan, som byggdes innanför murarna på Kvarnholmen på 1600-talet är absolut sevärd. I ett perfekt rutnät av smala gator ligger gamla stenhus i den västra halvan och totalt pittoreska små trähus i östra. I väster ligger det levande och stiliga Larmtorget med uteserveringar runt om. I mitten ligger det tomma och ökenlika Stortorget med den imponerande domkyrkan och enastående gamla stenhus runt om. All levande verksamhet och aktivitet utplånades när parkeringen försvann och bilar förbjöds. Enstaka turister ses ibland korsa tomheten för att fotografera kyrkan och de imponerande husen.
Gamla stan är den vackraste och mest bevarade gamla stadsbebyggelse vi upplevt i Sverige. Säkerligen är den mer levande på sommaren, nu i aprils kallväder känns den som en kulisstad, snarare än en vital stadsdel. Det är folktomt, tyst och affärer och restauranger med få eller inga kunder. Åtskilliga hus och kommersiella lokaler är övergivna och många rivningsfärdiga.
Vi får söka vidare efter Kalmars själ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.