HUSEN I PROVENCE

Det finns många skäl att älska Provence, som 300 soltimmar per år, vackra sandstränder, gott vin från böljande vinåkrar, en blommande natur, dramatiska bergsvägar, smakrik mat och vänliga franskar som pratar en svår variant av språket. Men vi har upptäckt att för oss är det nog husen och de gamla byarna som väcker en särskild kärlek till regionen.

GRÄNDERNA I ST PAUL DE VENCE

Det finns en huskultur och tradition här som vi inte sett någon annanstans. Oavsett om det är en mas av sten omgiven av vinåkrar eller små krokiga byhus på trånga gränder utstrålar husen en personlighet och en stolthet som tilltalar oss och de flesta besökare.

FINHUSEN I TOURTOUR

 

En förklaring är givetvis att husen ofta är mycket gamla, omgjorda och tillbyggda under århundraden. Men det räcker inte för att förstå deras utstrålning.

 TORGHUS I DEN ENSLIGA BERGSBYN MONS

 

Den beror också på att husen får åldras i fred. Här är det få som sörjer när möglet svartnar sandstenen eller om putsen spricker och får en flammig färg.  Eller att takpannorna missfärgas av ständig sol, häftiga regn och den avskydda mistralen från norr. Ekdörrar vitnar av ålder och runt husen växer uthålliga blommor som ingen sköter om. De åldras med en sällsynt värdighet.

FINRUINER

 

Men inte heller det räcker som förklaring. Vi tror i stället att det beror på att inga hus liknar varandra. De är oftast oregelbundna med vinklar och vrår. Lika tråkiga som mattorna av entypshus är i Sverige, lika fascinerande är det med den oändliga variationen i Provence bebyggelse. Visst finns det dystra flerfamiljshus i förorterna i de stora städer, liksom bisarrt skapelser av överdriven modernitet. Men fortfarande dominerar enfamiljs- eller storfamiljshusen.

LA-GARDE FREINET VÄNTAR SOL

 

Även i vårt villaområde byggt på 1960- och 1970-talen är alla hus mycket olika. I nybyggda områden där exploatören bygger många hus på en gång varierar man stil, form och färg.

SKRYTHUS I ISLE-SUR-SORGE

 

Tänk om en modig byggare skulle göra en modern replika i Sverige av en by i Provence, som bilbyggarna gör nya Mini och Fiat 500. Det skulle bli en enastående boendemiljö med torg, innergårdar, personliga och unika hus och fantasieggande intryck och boendeytor.

Men det kommer aldrig att hända. En fransk vill kunna hitta hem, ingen tycks vilja bo i likadana hus som så många svenskar gör. Vi tror att det har med våra grundläggande värderingar att göra, med vår kollektivism och deras individualism. Vi vill helst likna andra i boendet som vi klär oss på samma sätt.

BOKHANDELN I FREYUS GAMLA STAD

 

Den senaste veckan har vännerna Agneta och Björn besökt oss. Vi har njutit läskiga balkongvägar, vackra bergsbyar, djurrika träsk, puttriga semesterstäder på Rivieran, spännande marknader och fantastiskt väder med ständig sol, 25-28 gr, evigt grillande och långa kvällar på verandan i ljuset av kandelabern.