Längs vägar och i städer i Provence annonserar restauranger Aioli Maison eller bara Aioli. Länge har vi undrat om man bara ska äta vitlöksmajjo. Så idag beställde vi det till lunch i den fina byn Frejus vid Rivieran. Men all fransk mat är inte god. In kom en överkokt torr torsk med överkokt potatis, blomkål, morötter, skärbönor och ägg. Googling lärde oss att detta är en gammal provencalsk rätt, eller egentligen marseljäsisk. Den finns med många variationer av kokta grönsaker och olika fiskar, räkor eller kyckling.
Aiolin smakade pärke. Den liknar inte vår vanliga aioli. Så här gör man, enligt Julia Child: ta en skiva gammalt vitt bröd och häll på 3 msk vinäger, låt svälla i 10 min. Krama ur vinägern så brödet blir en boll. Lägg brödet i en mortel och tillsätt 6 vitlöksklyftor, stöt i minst 5 min. Blanda i en äggula och salt. Rör i drygt 3 dl olivolja droppvis. Smaksätt vid behov med lite citron och fiskbuljong. Det blir geggigt och starkt. Men antagligen blir det gott med vanlig aioli och fisk och grönsaker kokade dente, vi ska prova.
Längs vägen från Frejus via Saint Raphael mot Cannes bor de superrika i fantastiska hus med havstomter med egen brygga och yacht. Efter en stund blir det vildmark längs en spektakulär krokig väg med röda kalanker. Det är La Corniche Esterel, kanske den vackraste delen av Rivieran. Där leker MC muppar i svarta skinntrikåer med döden, de kör 100 km/tim och lägger hojarna i kurvorna så det ginstrar om knäskydden.
När det är 18 grader ut börjar Viggo sucka i bilen, han tycker att det är dags för glass. Båda vovvarna stirrar envist på oss så det är bara att stanna. Ägarna till glasserveringarna och andra glassätare tycker att det är självklart att pensionärer matar bortskämda hundar med go glass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.