FRÅN ÅRSTAVIKEN TILL PRIORAT

Som ung tonåring rumlade jag omkring i Årstaviken tillsammans med kompisar med pilbågar och andra vapen. Vi smög på älskande par, fyllegubbar och stora fåglar, mest för att skrämmas. Riktigt spännande var det att ta sig över järnvägen till berget ovanför Vin & Sprits bulkhamn. Dit kom mest varje dag stora tankbåtar med spanskt vin. Vinet rann in i berget i stora slangar, där det härtappades, ett fint ord för att fixa vinet och hälla på flaska. Vinet var ofta av usel kvalitet och ofta blandades olika viner för att kunna säljas. Rykten säger att man ibland tillsatte olika kemiska medel, reningsmedel och socker för att få vinet drickbart. Vi pratade ofta om att klättra ned, göra hål i slangen och springa till skogs med en dunk vin. Det hände aldrig.

M Vinia lossar bulkvin

Mina och kompisarnas föräldrar var ofta moderna och försökte minska supandet av snapsar och grogg, och valde ofta spanska viner till helgen. En flaska vin kostade ca 2-3 kr, var alkoholsvag (för folkhälsan) och kom från Spanien.

Statens blandade och mixtrade viner hade finurliga namn som Vino Tinto, Castillo de Gredos och Don Jacobo. Det vita, halvtorra Diamante i sin karakteristiska flaska var en storsäljare som för många definierade spansk vinkultur. Vinerna var ofta rustika, oxiderade och saknade den elegans vi förväntar oss idag. Det var inte ovanligt med underliga smaker som tex påminde om wellpapp – något som föräldrarna försökte dölja genom att använda vinet som bas i sockrade vinbål eller sangria.

Vår bilutflykt till Priorat blev minnesvärd, en av de bästa på många år. Margareta hade frågat Allvetaren (Chat Gtp) om tips på vackra bilresor i katalanska bergen, och en av dem var följande: 

Res genom Priorat- och Penedès-vinregionerna. Tarragona → Falset → Porrera → Torroja del Priorat → Gratallops → Bellmunt → Tarragona. Njut av smala vägar mellan vinrankor, ständigt nya vyer och långsam meditativ körning. Gör stopp för vinprovning (särskilt Cava och Priorat-viner) och besök i pittoreska byar.

Vi startade från Falset som är centrum för vinindustrin i Priorat. Det är en ganska stor och ovanligt vanlig spansk stad med trånga gator, trevliga torg med caféer och vinrankor runt husen. Vi följde en enfilig serpentinväg rakt upp i de skogklädda bergen, i början var det obebott och ensligt. Strax efter ändrades landskapet, längs bergen har vinbönder lyckats skapa stora lutande vinåkrar, den ena brantare än den andra. Ofta är lutningen över 45 gr, men ändå kör små fyrhjulingar omkring med släp och gödslar, beskär eller lägger ut konstbevattning. Det kallas "heroisk vinodling". Under nästan en timme beundrar vi dessa unika vinberg, och inser att vi måste köpa bergsvin till helgen.

Byarna Porrera och Torroja del Priorat klättrar också på bergssidorna, och vi vågar inte köra in i de trånga gränderna. Efter den hisnande körningen anländer vi till Gratallops, en by på toppen av ett berg som man kan spatsera igenom på 15 minuter. Vi går in i flera mörka och vackra restauranger, men möts av ordet Complet, fullsatt. Som tur finns ett enkelt Cafe, Flor de Maig, i utkanten av staden med sagolik utsikt över de blå bergen, där får vi ett bord tillsammans med vinbönder, mc-killar oc påsklediga barnfamiljer. Vi äter tre utmärkta tapas till varsin liten kall öl, sällan har en lunch varit lika smaskig och vyerna lika magiska.

Resan fortsatte nedför bergen till botten av en stor dal, Priorat. Vinfälten blir allt fler, än större och bladen har börjat att spricka ut. Vi inser att Priorat inte bara ger oss bergvin, utan också dalvin. Vi noterar också att vinbönderna här inte alltid bor i ståtliga vingårdar mitt i fälten som i Frankrike, utan tydligen också i byarna. Vi far vidare till Bellmunt, då upptäcker vi ännu en ny form av vinodlingar, på böljande kullar. Vi stannar häpna och inser att det liknar Provence, och är minst lika vackert. Det finns ännu en vinsort, Kullevin. 

Vi har lärt oss att på 1990-talet började den gamla spanska vintraditionen, där viner vilade decennier på gamla trötta ekfat, utmanas av en ny generation vinmakare. Man började fokusera på vingårdens unika förutsättningar istället för att bara blanda stora volymer. Under 1990-talet skedde en revolution i Priorat, som verkligen är en sällsynt karg och svårtillgänglig region i Katalonien med skiffrig jordmån (llicorella). Pionjärer som René Barbier och Álvaro Palacios visade att de gamla vinstockarna av Garnacha och Cariñena kunde producera viner i absolut världsklass – täta, mineraliska och kraftfulla. Från att ha varit en region som levererade enkelt bordsvin blev Priorat snabbt ett av världens mest exklusiva områden. 

Vägen från Tarragona till Priorat är ett spektakulärt nybygge, ingenjörerna har sprängt sig genom bergen och byggt stiliga broar, det är fortfarande kurvigt och brant men inbjuder till hög hastighet. Vi fega svenskar får långa köer efter i nedförsbackarna, och blir snabbt omkörda i uppförsbackarna. Det blev en 6 timmar lång utflykt i blå berg, soliga fält och gulliga kullar, den bilresan kommer vi minnas länge.