STADSUTFLYKTEN TILL GÄVLE

Under våra år i Frankrike och USA reste vi ofta till intressanta stora och små städer, bodde på trevliga hotell och njöt goda middagar. Efter hemkomsten prövade vi stadsutflykter även i Sverige, men som berättats tidigare i bloggen gjorde besöken i Hultsfred, Kramfors, Filipstad, Norberg, Motala, Vingåker, Fagersta, Borlänge, Eskilstuna, Kumla, Kristinehamn, Eksjö, Nybro m.fl. oss alltmer sorgsna. Den stora invandringen har på kort tid medfört att städernas kärna drabbats av sk white flight. Kvar bor invandrare, ofta utan jobb, nästan utan affärer, restauranger, kultur, myndigheter mm.  De har ofta flyttat eller lagts ned. Under kvällspromenaderna fann vi sällan lockande matställen och ibland kände vi oss otrygga. 

Men nu prövar vi ett omtag, stadsutflykter till städer som inte på samma sätt har drabbats av förslumning och hög våldsbrottslighet i förhållande till folkmängden. Den första resan gick till Gävle, staden som vi och många andra ofta åkt igenom men få har stannat i. Det är verkligen orättvist. Visst har Gävle några fina sevärdheter, men det är inte vad som gjorde oss glada. Redan efter några dagars vistelse i fantastiskt sommarväder blev vi oväntat förtjusta.

Gävle är en överraskande vacker och välskött stad i lagom storlek som är sambo med Bottenviken. Många vackra hus, kvarter och parker ligger längs Gavleån. Gävle är en trädstad, överallt står pampiga gamla träd och ger skugga, lä, renad luft och gott liv till inte bara människor och hundar, utan också till fåglar och allsköns kryp. Någon gång för länge sedan har kloka personer inte bara planterat och vårdat träd, utan också byggt en stad med luft och ljus. Sprängdåden som utplånade de flesta svenska städers innerområden tycks till stor del ha undvikits.

Även idag märker vi att staden sköts väl. Gävle är inte så trasig, smutsig och skräpig som vår hemort Stockholm. Nya fina stadsdelar byggs bla en sjöstad, Gävle strand, som ligger vackert vid Gavleån, Lillån och Bottenviken. Bebyggelsen är mer varierad och inbjudande än många nybyggen i Stockholm, som tex Norra Djurgårdsstaden. Även om det finns potthål, lite skräp i rännsten och taggar här och var är staden helt enkelt prydlig. Trafiken flyter väl utan alla de politiska hinder som införts i Stockholm. Det är gott om parkeringar, många kostar bara 5 kr/tim. 

Under en längre tid kallades Gävle för “Sveriges Chicago” och “Våldets stad” i tidningar, radio och TV. Gävle hade en period på 60- och 70-talet med ökad kriminalitet, och våldet eskalerade. År 1965 utreddes 138 misshandelsfall, tolv våldtäkter och fjorton rån av polisen i Gävle. Dessutom stals över 1 000 bilar och motorcyklar samma år. Det var högre siffror jämfört med Sverige i övrigt. 

På midsommarafton 1967 kulminerade de våldsamma händelserna med ett upplopp vid Harnäsbadet när raggare kom från Stockholm.Flera av polisens bilar stenades sönder av de uppretade raggarna. Alla styrkor – ett hundratal polismän från Gävle, Sandviken, Tierp och Söderhamn – mobiliserades, och tvingades också gå fram mycket hårt för att få bukt med bråken. Vid tio-tiden på midsommaraftonens förmiddag hade man också kontroll över området, och ett hundratal raggare satt på stationen för förhör. De flesta släpptes efter att ha sovit ruset av sig, men sju ynglingar anhölls.

Brottsligheten som förr var hög med bla mycket bilbränder har pressats ned. Brynäs är inte längre klassat som utsatt område och våldsbrotten ligger nära medelvärdet för Sveriges kommuner. 

Gävle är ingen rik stad. Den goda tillgången på bra restauranger vittnar dock om att många gävlebor arbetar hårt och har en god ekonomi. Här och var i närheten av Gavleån hittar vi riktiga skrytpalats, troligen byggda av skogs-, järn- och skeppsbaroner för ganska länge sedan. Men de är synnerligen välskötta med fina småparker runt husen.

Gälve har en lång tradition av tung industri, inklusive pappers- och massaindustrin, stål- och metallindustrin samt verkstadsindustrin. Gävle hamn är en av de största hamnarna i Sverige och fungerar som en viktig knutpunkt för import och export av varor. Vart man än kör omkring i staden påminns man att detta är en i sann mening arbetarstad, dvs stor andel av arbetskraften producerar handfasta nyttigheter som säljs på marknader i Sverige och världen.

Vi bodde i en fin och prisvärd lägenhet inredd i ett gammalt slitet magasin på Norra Skeppsbron, med många bjälkar och stolpar kvar från gamla tider, med utsikt mot Gavleån. Deras stadspromenad är bara den värd en resa, den följer Gavleån bla till Gamla staden, Gävle slott, Gammelbron och Boulognerskogen, en heldagsupplevelse inkl. raster för lunch och fika. 

I Paris bodde vi i kanten av Bois de Boulogne och älskade dess variation från nästan vild skog till vackra parker. Det är bara att erkänna, Boulognerskogen och Stadsparken är en av vackraste och mest välskötta parker vi besökt under alla resor runt jorden. Den anlades år 1865 efter förebilden i Paris. Parken, som populärt kallas Boulognern, är en av Sveriges största stadsparker. Den karakteriseras av högvuxna och jättegamla träd, ängsmarker och närheten till Gavleån.

Så många utflykter runt staden hittade vi inte, men en bilresa norrut längs kusten till Bönan och andra små fiskebyar är mysig. Efter kusten finns flera restauranger som rekommenderas, vi valde Bergmans fisk i Norrsundet. Där åt vi en excellent lunch på en brygga i viken, en bricka med olika sorters lax och stekt strömming, fiskade utanför Norrsundet. 

Så nu är vi tända på att göra fler stadsutflykter!