Efter två dygn med hällregn utan avbrott och 10 gr, och en prognos att det ska fortsätta hela nästa vecka, undrar vi hur människor kan leva här. När hällregnet går över i skyfall uppstår just frågan, vad är detta för djävla regn egentligen. Men vi ser att de flesta som bor här inte tycks märka regnet. De går omkring i vanliga kläder med hunden, som dock bara vill gå hem. Visst har vi hört om den gröna ön, som uppkommer av ständiga regn, och visst har vi varit på Yttre Hebriderna en sommar där drizzle fuktade oss vareviga dag och temperaturen aldrig kom över 13 gr. Men det här är svårbegripligt. Trots det, kanske är det bättre än att smälta hemma i en värmechock över 30 gr.
Vår första utflykt gick från Bantry ut på en smal udde i Atlanten till Sheeps head. Resan började spännande med vackra vyer över havet men efterhand krympte vägen till nästan en smal kostig över branta kullar och djupa raviner. Spektakulärt vackert och svettiga händer på ratten. Trots ständigt regn kändes det som sol.
Vi fortsatte till Ring of Beara, udden ovanför. Resan runt den var om möjligt ännu vackrare och mer spännande. Även vi kunde tidvis se den fantastiska naturen runt oss utan att märka regnet. Under den långsamma resan tillbaka på nordsidan på vindlande småvägar såg vi enstaka fritidshus som klättrade strax över det skummande havet, helt utan kontakt med någon civilisation som bredband, affärer och allt annat som vi tar för givet. Det är väl här som nutidens eremiter gömmer sig.
Lätt utmattad körde M sedan 3 tim till vår B&B utanför staden Killarney. Vi åt ännu en god middag på puben Odonoguhe. Intill oss firade ett gäng 14 åringar någons födelsedag. Puben är allas plats på Irland.
Att resa är att grubbla en smula. Vi har hört fina ord senare tid om vuxna i rummet, eller riksdagen. Men borde vi kanske fundera om det finns vuxna i landet. Under våra resor, nu senast i England, Danmark och Irland, slås vi av att medborgare här betraktas som vuxna att köra lagom fort, köpa öl i affären, ta ett litet glas till maten på restaurangen, låta hunden gå lös om den är snäll och inte jagar, vara med och besluta om vi ta emot miljoner invandrare från Afrika och Mellersta östern, låta bli att skräpa ned överallt osv. I vårt land tvingas människor att köra så långsamt som staten bestämmer, köpa dyr alkohol i statens butiker, när de är öppna, aldrig smaka en droppe på krogen - och hundarna är lika fångna som vi i de koppel som staten kräver. Vi kan skräpa ned eftersom staten tar hand om vår lort. I vårt land bestämmer politikerna drastiska förändringar av vårt samhälle utan att fråga oss. De kanske är så att vi saknar vuxna medborgare, som förstår vad som är bra för alla, mer än vuxna politiker, och att det är vårt allvarligaste problem.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.