STADSUTFLYKTEN TILL JÖNKÖPING

Det finns några vänner som sa att Jönköping är vacker. Men vi var nog lite skeptiska. Mark Isitts radioprogram Stadsinspektionen har vi uppskattat och Jönköping fick där inga applåder direkt.

Staden ligger fantastiskt vackert vid Vättern, små sjöar och omgiven av sällsynt vackra berg och landskap. Det är en stor stad känd för sina industrier och hantverk, inte minst Huskvarna, ABB, Tändsticksfabriken mfl. Den tas ofta som exempel på småländskt flit, företagsamhet och uppfinningsrikedom. 

Jönköpings stad och kommun är utan tvekan välmående och välskött. Jämfört med liknande kommuner är sysselsättningen hög, arbetslösheten låg och inkomsterna höga. Tidskriften Fokus undersökning av bästa kommuner att leva i använder en rad indikatorer på olika områden som viktas ihop enligt privatekonomi (21 %), trygghet (15 %), jobb (15 %), utbildning och barnomsorg (13 %), infrastruktur (12 %), serviceutbud (10 %), fritid (6 %), vård och omsorg (5 %) och offentlig ekonomi (3 %). Jönköping hamnar på en hedrande 36 plats av 290 kommuner. Den ligger särskilt högt på indikatorerna Serviceutbud, Jobb och karriär samt Fritid. Jönköpings kommun har ca 144000 invånare varav 28 % har utländsk bakgrund. Våldsbrottsligheten ligger ungefär på Sveriges genomsnitt och man har bara ett utsatt område, Råslätt.

Staden har vuxit rejält under flera årtionden, och satsar bla på nya ambitiösa bostadsområden på stränderna i både centrum och ytterområden. Under våra promenader och bilturer runt staden några dagar upptäckte vi några vackra hus med kultur och kvalitet som sparats och vårdas. Några gamla trähus finns längs gågatorna i östra stadsdelen men det är få som strosar omkring där. I västra stadsdelen har några gamla vackra stenhus bevarats. På berget ovanför Huskvarna industriområde ligger en del trevliga villor från 1900-talet.

Men är Jönköping en trevlig och intressant stad att besöka som turist. Tyvärr tycker vi inte det. På hela taget präglas Jönköping av sällsynt ovackra hus som förmodligen har byggts efter tidigare stadsbränder och efterkrigstidens omfattande rivningar, för att skapa folkhemmet. Stadskärnan domineras idag av byggnader som för tankarna till DDR. Även i ytterområdena ser vi mest trista hus och villor från 1960- och 1970-talet. En sådan detalj som fönster med spröjs, som är så vanliga i många andra städer, förkommer knappast alls.

Träd, blommor och utsmyckningar är ganska ovanliga i stadsbilden. Stadsparken ligger utanför innerstaden otillgängligt på ett berg. Många restauranger och uteserveringar ser inte särskilt inbjudande ut och de har ofta turistmenyer, vilket kanske förklarar varför inkastare ropar på oss när vi kommer nära. Bilarna har trängts bort under många år vilket tycks göra att stadsmiljön blir långsamt utarmad. Det är slående att vi inte hittade någon förberedd stadspromenad för att få se det bästa som kan erbjudas.

Staden är stolt över nya påkostade byggnader, som det nya höghuset ”Toarullen” och kulturhuset Spira som liknar en misslyckad glasstårta som något barn gjort (ritat av Nationalarkitekten Wingårdh). Inget som vi kan uppskatta. De nya husen vid Bauers brygga och dess restauranger och affärer är dock riktigt trevliga. Vid Skeppsbron på stranden av Munksjön byggs nya bostäder och kommersiella lokaler, men även de borde vinna något fulhetspris.

Visst finns några trevliga sevärdheter, som Tändstickskvarteren, Sofia kyrka och särskilt Huskvarna museum där man kan beskåda hur motorcyklar, symaskiner, köksmaskiner och mycket annat har vuxit fram genom historien. Intill ligger också några sparade huslängor i den gamla Smedjebyn.

Det vi funderade mycket över under våra promenader är varför en stad som ligger på en av de absolut vackraste platserna i Sverige har brytt sig så lite om att skapa en vacker stad. Staden kallas Sveriges Jerusalem eftersom kyrkan länge spelat en avgörande roll för livet i staden. De som bor där och de som bestämmer kanske tycker det räcker att omgivningarna är så vackra. Eller har det något att göra med befolkningens tro och livets prioriteringar. Kanske väljer Jönköpingsbor förr och nu att lägga pengar och tid på arbete och företagande, att sparsamhet är en viktig dygd och att bygga tjusiga hus och kvarter är onödigt pråligt. Vem vet, inte vi i alla fall.

Vi själva bodde under besöket i ett enastående gammalt timmerhus, med breda golvplankor, bjälkar i taket och vacker inredning, där allt nödvändigt fanns och fungerade, och omgiven av en fantastisk äppelträdgård, Brunstorpsgård Bränneriet, några km från Jönköping (mycket prisvärt på booking.com). De har också ett trevligt gårdskafe. Vid resan därifrån upptäckte vi den kanske vackraste vägen i Sverige, Skärstadsvägen från Huskvarna till Skärstad och vidare till Gränna. Då passerar man Rudenstams stora äppelodlingar i sk Appladalen och deras butik och restaurang med utmärkt lunch.

STADSUTFLYKTEN TILL GÄVLE

Under våra år i Frankrike och USA reste vi ofta till intressanta stora och små städer, bodde på trevliga hotell och njöt goda middagar. Efter hemkomsten prövade vi stadsutflykter även i Sverige, men som berättats tidigare i bloggen gjorde besöken i Hultsfred, Kramfors, Filipstad, Norberg, Motala, Vingåker, Fagersta, Borlänge, Eskilstuna, Kumla, Kristinehamn, Eksjö, Nybro m.fl. oss alltmer sorgsna. Den stora invandringen har på kort tid medfört att städernas kärna drabbats av sk white flight. Kvar bor invandrare, ofta utan jobb, nästan utan affärer, restauranger, kultur, myndigheter mm.  De har ofta flyttat eller lagts ned. Under kvällspromenaderna fann vi sällan lockande matställen och ibland kände vi oss otrygga. 

Men nu prövar vi ett omtag, stadsutflykter till städer som inte på samma sätt har drabbats av förslumning och hög våldsbrottslighet i förhållande till folkmängden. Den första resan gick till Gävle, staden som vi och många andra ofta åkt igenom men få har stannat i. Det är verkligen orättvist. Visst har Gävle några fina sevärdheter, men det är inte vad som gjorde oss glada. Redan efter några dagars vistelse i fantastiskt sommarväder blev vi oväntat förtjusta.

Gävle är en överraskande vacker och välskött stad i lagom storlek som är sambo med Bottenviken. Många vackra hus, kvarter och parker ligger längs Gavleån. Gävle är en trädstad, överallt står pampiga gamla träd och ger skugga, lä, renad luft och gott liv till inte bara människor och hundar, utan också till fåglar och allsköns kryp. Någon gång för länge sedan har kloka personer inte bara planterat och vårdat träd, utan också byggt en stad med luft och ljus. Sprängdåden som utplånade de flesta svenska städers innerområden tycks till stor del ha undvikits.

Även idag märker vi att staden sköts väl. Gävle är inte så trasig, smutsig och skräpig som vår hemort Stockholm. Nya fina stadsdelar byggs bla en sjöstad, Gävle strand, som ligger vackert vid Gavleån, Lillån och Bottenviken. Bebyggelsen är mer varierad och inbjudande än många nybyggen i Stockholm, som tex Norra Djurgårdsstaden. Även om det finns potthål, lite skräp i rännsten och taggar här och var är staden helt enkelt prydlig. Trafiken flyter väl utan alla de politiska hinder som införts i Stockholm. Det är gott om parkeringar, många kostar bara 5 kr/tim. 

Under en längre tid kallades Gävle för “Sveriges Chicago” och “Våldets stad” i tidningar, radio och TV. Gävle hade en period på 60- och 70-talet med ökad kriminalitet, och våldet eskalerade. År 1965 utreddes 138 misshandelsfall, tolv våldtäkter och fjorton rån av polisen i Gävle. Dessutom stals över 1 000 bilar och motorcyklar samma år. Det var högre siffror jämfört med Sverige i övrigt. 

På midsommarafton 1967 kulminerade de våldsamma händelserna med ett upplopp vid Harnäsbadet när raggare kom från Stockholm.Flera av polisens bilar stenades sönder av de uppretade raggarna. Alla styrkor – ett hundratal polismän från Gävle, Sandviken, Tierp och Söderhamn – mobiliserades, och tvingades också gå fram mycket hårt för att få bukt med bråken. Vid tio-tiden på midsommaraftonens förmiddag hade man också kontroll över området, och ett hundratal raggare satt på stationen för förhör. De flesta släpptes efter att ha sovit ruset av sig, men sju ynglingar anhölls.

Brottsligheten som förr var hög med bla mycket bilbränder har pressats ned. Brynäs är inte längre klassat som utsatt område och våldsbrotten ligger nära medelvärdet för Sveriges kommuner. 

Gävle är ingen rik stad. Den goda tillgången på bra restauranger vittnar dock om att många gävlebor arbetar hårt och har en god ekonomi. Här och var i närheten av Gavleån hittar vi riktiga skrytpalats, troligen byggda av skogs-, järn- och skeppsbaroner för ganska länge sedan. Men de är synnerligen välskötta med fina småparker runt husen.

Gälve har en lång tradition av tung industri, inklusive pappers- och massaindustrin, stål- och metallindustrin samt verkstadsindustrin. Gävle hamn är en av de största hamnarna i Sverige och fungerar som en viktig knutpunkt för import och export av varor. Vart man än kör omkring i staden påminns man att detta är en i sann mening arbetarstad, dvs stor andel av arbetskraften producerar handfasta nyttigheter som säljs på marknader i Sverige och världen.

Vi bodde i en fin och prisvärd lägenhet inredd i ett gammalt slitet magasin på Norra Skeppsbron, med många bjälkar och stolpar kvar från gamla tider, med utsikt mot Gavleån. Deras stadspromenad är bara den värd en resa, den följer Gavleån bla till Gamla staden, Gävle slott, Gammelbron och Boulognerskogen, en heldagsupplevelse inkl. raster för lunch och fika. 

I Paris bodde vi i kanten av Bois de Boulogne och älskade dess variation från nästan vild skog till vackra parker. Det är bara att erkänna, Boulognerskogen och Stadsparken är en av vackraste och mest välskötta parker vi besökt under alla resor runt jorden. Den anlades år 1865 efter förebilden i Paris. Parken, som populärt kallas Boulognern, är en av Sveriges största stadsparker. Den karakteriseras av högvuxna och jättegamla träd, ängsmarker och närheten till Gavleån.

Så många utflykter runt staden hittade vi inte, men en bilresa norrut längs kusten till Bönan och andra små fiskebyar är mysig. Efter kusten finns flera restauranger som rekommenderas, vi valde Bergmans fisk i Norrsundet. Där åt vi en excellent lunch på en brygga i viken, en bricka med olika sorters lax och stekt strömming, fiskade utanför Norrsundet. 

Så nu är vi tända på att göra fler stadsutflykter!