TILL SKÅNE IGEN

Vi får nog aldrig nog av Skåne. Efter resorna först genom östra Skåne och senare halvöarna Bjäre och Kullen styr vi nu kosan mot de mindre kända sevärdheterna i främst det inre av Skåne.

Vi bor nu mitt i Skåne i Hylleslöv, en korsvirkeslänga från 1700-talet, ca 2 mil norr om Ystad, ungefär lika nära östra som västra kusterna. De senaste ca 50 åren var längan Sjöbo kaffestuga, som de senaste årtiondena drevs av systrarna Ottosson. Numera är ena flygeln ett trivsamt Airbnb som kan hyras för rimliga pengar. Huset ligger avskilt med egen trädgård, omgiven av lövskogar och betesskogar för storhornade Highland cattle kossor. När de kommer smygande ur den dunkla skogen skrämmer de inte bara Vilja och Hjalle, även mig.

Efter vår första utflyktsdag funderar vi om Skåne egentligen är en del av Sverige. Bilresan längs den obegripligt vackra och smala Snogehomsvägen söderut påminde oss mer om de tjusigaste delarna vi upplevt i Frankrike. Böljande odlade kullar, svala trädtunnlar, mörka bokskogar, sagoslott efter slott vid glittrande sjöar, tre slott såg vi på den korta resan. Däremellan vackra hus av åldrat rödtegel eller slammat gulputs.

SNOGEHOLMS SLOTT

MARSVINSHOLM

SÖVDEBORGS SLOTT

Efterhand byts detta till öppna landskap med raps och andra för oss okända grödor, och längst bort skimrar havet vid Svarte. Där åker vi den vackra Kustvägen väster ut längs Öresund, och genom byarna Abbekos, Smygehamn mfl, som trots turism inte förfulats som liknande vägar i många andra länder.

Men det är inte bara det osvenskt supervackra som får oss att grubbla. Vi märker att denna del av Skåne absolut inte är en del av det lortiga, trasiga och vanskötta Sverige som vi ofta ser norröver. Vägarna är hela och välstädade, inte fyllda med hål, sopor och vissna löv. Hus och trädgårdar är lika välmanikerade som vi ser för det mesta i Danmark och västra Tyskland, utan att för den skull se skrytrika ut. Köpcenter och stormarknader är välskötta , från grönsaksdisken till parkeringen.