WHITE FLIGHT

Vi besökte Nybro första gången för mer än 25 år sedan, då en levande trevlig stad, stolta över sina glasblåsare. Vi bodde på stora hotellet, en fin art deco miljö från 30-talet med den berömda fresco målningen av Gunnar Theander i stora salen. I målningen skildras Nybros historia från hantverksort till industristad. Under den massiva invandringen på 2000-talet fick Nybro ta emot ett stort antal invandrare, och hoteller gjordes om till förläggning. Nu är hotellet hotell igen.

Idag har centrala Nybro drabbas av ”white flight”, dvs. de flesta svenskfödda har flyttat ut till de välmående och vackra villaområdena. Numera drivs nästan alla butiker och restauranger av invandrare, skyltarna är på arabiska, och det är språket som hörs under promenaden.

DÄRFÖR FLYTTAR JAG FRÅN MIN ÄLSKADE STOCKHOLMSFÖRORT  (LÄNK KVARTAL)

Även hemresan bjöd på överraskande fina vägar, från Nybro till Malexander, sedan österut till Åtvidaberg på en för oss okänd underbar väg 134 i gränstrakterna mellan Småland och Östergötland. Vi lyckades även hitta resterna av gamla E4an och delar av riksväg 1, och den kanske bästa sträckan, utflyktsvägen från Nyköping till Södertälje.

OKÄNDA MÖNSTERÅS KUSTVÄG

Dagen började med frukost i hamnen i sol och svalkande havsvindar. Efter Oskarshamn hittade vi den nästan okända men toppenfina Mönsterås kustväg, från Timmernabben, förbi Pataholm och som går nästan till Kalmar. Delar av vägen är grus och går genom en imponerande ekallé, den passerar många vackra gamla röda hus, ängar och beteshagar.

Kalmars ställplatser ”nära centrum” låg på en grusplan mellan tågen och lastbilstrafiken, ca 5 km från staden. Där satt husbilsfolket i bullret hopträngda på stolar i gruset. Inget för oss.

Efter att ha åkt fel hamnade vi till slut i Nybro, centrum i glasriket. Numera har många campingplatser digitaliserats, det finns ingen reception. Det tog en bra stund att bemästra tekniken. Campingen låg i en skogsdunge vid en sjö, innanför bommar men där var fullt med stigar. Vi hade hela tiden sällskap av hundar på promenad, joggande herrar, skolklasser på motvillig gymparunda m.m. Det kändes som att campa i Liljansskogen.

https://trippa.se/tripp/monsteras-kustvag

VIKBOLANDETS VACKRASTE VÄG

I dag guidade Gpsen oss på nya vägar genom Vikbolandet mot Valdemarsvik, där flera var fantastiska och pyntade med utsökta barocka slott och herrgårdar.

Därefter körde vi på den smala udden där Gränsö slott ligger på spetsen, och överraskades av hur vackert det är i Västervik. Men deras ställplatser var alla synnerligen trista. Vi for vidare till Blankeholms gästahamn, men där var fullt med fastboende ”campare”.

Sverige har ju nästan inga rastplatser med toa längs vägarna, vilket märks om man stannar till på någon liten skogsväg. Naturen är vanligen full med bajs, kisspapper och sopor. Men där vi stannade var det rent och skogen var full av stora fina kantareller som vi plockade.

I Oskarshamn fann vi en utmärkt ställplats i hamnen. Där njöt vi av pasta med kantarellsås. Tyvärr är det numera ofta nervöst att bo i svenska städers centrala delar, på grund av invandrarungdomar som drar runt kvällar och nätter och är högljudda på ett språk vi inte förstår, man är orolig för skjutningar eller gängkrig mellan klanerna.

PÅ TUR MED PLÅTTAN

Våra planerade sommarresor med nyinköpta plåtisen ”Plåttan” (för jämlikheten skull) har inställts pga hundvård, 30+ hetta följt av kyla och enorma regn. Nu har vi äntligen fått några normala sommardagar och är på väg söder längs östra Sverige.

Efter den sedvanliga färjeresan över Bråviken och Stegeborg fann vi att ställplatsen som vi dissade för tre år sedan nu är kanske den bästa vi bott på i Sverige. På Slottsholmen i Stegeborg övernattar vi med ett vackert illuminerat 1200-tals slott bakom, sjöutsikt framöver och på en extraordinär plats med häckar runtom. Gott om plats och inga fastboende i husvagnar, för facila 250 kr med all service nära.